Borde. verkligen. städa.
Kökets eländiga uppenbarelse ska vi inte ens gå in på så vi passerar den punkten fort. Lika fort passerar vi tvättberget. Toan. Renbäddningen. Och de övriga aptråkiga punkterna som borde göras. I den raska takten hamnar vi snabbt hos undertecknads nya vän. Moccamastern.
Städning - nej tack!
Kaffe - ja tack!
Den nya hobbyn...
Och vad ägnar sig undertecknad åt en dag som denna? Jo, hon väntar.
Visst håller ni med om att det börjar bli lite tjatigt?!
Vad väntar hon på? Att få någon form av klarhet i sitt liv.
Det är oerhört frustrerande att inte veta någonting, att inte ens nästan kunna försöka planera. Undertecknad känner sig fastlåst!
Frustrerande!
Nä, men vi väntar väl lite till
.
Slut på det roliga...
Jaja, bitterhet eller icke. Det är tacksåmycket välkommet om Karln slipper vara arbetslös (eller musiker som han själv säger). Det finns nog lättare sätt att utveckla depression och det finns klart trevligare platser att roa sig på än i arbetsfördnedringens lokaler. Inte för att undertecknad egentligen har varit (är) orolig över att Karln kommer förbli utan arbete, hon har under de här veckorna insett att hennes Karl är en eftertraktad man.
Tänk om det var lika många som ville ha undertecknad...
Nåväl, så fort den här cirkusen har lugnat ner sig ska hon återigen ta tag i sin jobbsituation!
Lilla Madame snart 8 månader
Farbror höst har förivrat sig!
I 25 års tid har undertecknad fyllt år på sommaren, men i år verkar det onekligen som att hon helt plötsligt har blivit ett "höstbarn".
I 25 års tid har juli varit en varm månad och därmed betraktats som sommar. Det har visserligen varit lite kyligare på kvällarna men fortfarande varmt och skönt på dagarna. Nu är det kallt på dagarna och ännu kallare på kvällarna - för att inte tala om nätterna! Huga!
Undertecknad må tycka om hösten som årstid, men inte när den börjar nu!
Det måste vara karma!
Efter alla år av mer eller mindre fullständiga idioter till grannar har undertecknad äntligen fått bra och vettiga grannar! Speciellt familjen snett bakom rosa-huset, de går inte av för hackor! De ställer upp och hjälper till, vilket gör att det är lätt att hjälpa dem! De hänger gärna med på allehanda aktiviteter, oavsett om det innefattar upptäcktsfärd, fika eller fotboll. Att de dessutom är riktigt trevliga gör inte saken sämre! Undertecknad väljer att betrakta detta som belöningen efter alla år av eländiga typer i grannhusen. Karma helt enkelt!
Morgonvilan den bästa är!
Har hon inte ganska skön stil så säg?!
Klar - helt klar!
Mitt herrskap, detta är ett stuprör. Ett stuprör, med tillhörande hängränna, på bron!
Med detta stuprör kan undertecknad nu meddela att bron är klar. Färdig. H-e-l-t färdig!
Hon spenderade gårdagen balanserandes på en stege för att måla det som varit omålat, även viss bättringsmålning utfördes. Hon passade även på att olja. Idag rasslade Karln iväg och köpte hängränna och stuprör samt monterade dessa. Med den insatsen är bron KLAR. Och ett projekt är helt färdigställt. Det händer inte ofta! 
Idag var nu!
Dagens bästa: Stå i havet, med vågorna som slår mot benen (ni ska inte tro att undertecknad doppade mer än fötterna i det något...uppfriskande vattnet). Vinden i håret, saltdoften i näsan och synen av regnmolnet som med rask fart närmar sig.
DET är att njuta av nuet. Njuta av att använda samtliga sinnen. Njuta av sommaren.
Uppskatta nuet i väntan på framtiden
Och om undertecknad ogillar att vänta så avskyr hon att vänta på människor som ska fatta beslut, speciellt när besluten innefattar hennes framtid. När hon hamnar i sådana situationer (vilket faktiskt sker då och då) så ser hon helst att besluten fattas snabbt och omgående. Inte i maklig takt utdraget över flera veckor. Fast så jobbar tydligen konkursförvaltare, i alla fall vissa av dem...
Nu hör det till saken att undertecknad faktiskt är ganska duktig (om hon får säga det själv) på att leva i nuet. Och njuta av det hon har mitt framför nosen just för tillfället. Det kanske ni inte tror om henne men hon har faktiskt nog mycket vett att uppskatta morgonsolen, varma sommarvindar, mysstunden tillsammans med någon av de tre barnen eller de timmar som i går tillbringades på en hästrygg. Varm sol, öppna vidder, en stilla älv - snacka om terapi för själen!
Men även om här och nu för det mesta är bra, till och med underbart så måste undertecknad framåt och vidare. Väntan är förvisso också ett steg på vägen, men oftast ett väldigt lååångsamt steg.
Stegen ska inte ske snabbt och ogenomtänkta - men de ska vara effektiva.
Så det så!
En liten paus
Det är mycket nu!
Ibland känns det verkligen som att allt händer på en gång och samtidigt. Nu är ibland.
Detta hysteriska "händande" har gjort att familjen ställt in resan söderut och beslutat sig för att stanna i hemmets lugna vrå. Gott nog. Spara pengarna och samla energi för fortsatta manövrar.
Undertecknad måste organisera hjärnkontoret och skapa raka led. Återkommer.
Back on track!
Undertecknad har inte avlidit eller slutat blogga. Hon har bara haft tekniska problem. Blogg-appen har haft vissa problem med hennes extremt smarta telefon.
Nåväl, nu verkar alla vara på banan.
Karln är fortfarande under konkursförvaltarens vingar. Dvs han åker till "jobbet" varje dag, gör ingenting (solar, har musiktävling, tittar i taket) och åker sedan hem. Imorgon skulle han egentligen haft första semesterdagen men icke!
Igår hade han sitt 30-års party. Poolparty. Utan sol. Igår var det spöregn. Grått. Och ISKALLT! Både dagen före och idag är det tryckande värme. Men inte igår, icke! Nåja, det badades, med kläder, utan kläder. Sjöngs. Dansades. Åts. Preciiis som det sig bör på ett poolparty! Och samtliga deltagare verkar ha haft trevligt! Så det får nog betraktas som lyckat!
Undertecknad fortsätter det ständiga gräsklippandet. Det tar aldrig slut!
Barnen. Mår bra. Helt enkelt. Siså. Nu är alla uppdaterade. Då kör vi.
