Gift(igt)

Att gifta sig är på alla sätt och vis någoting oerhört läskigt och förmodligen direkt livsfarligt!  Det är undertecknads fulla övertygelse! Trots det så funderar hon på det ibland och har några detaljer något så när uttänkta, tex. vilken klänning hon vill ha. Vilken ring som skulle passa utmärkt på hennes finger. (Nästan) I vilken kyrka cermonin ska hållas. I vilken lokal festen skulle vara. Vilka som skulle stå på gästlistan samt klädkoden. 
Men detta betyder det inte att det går att slänga ihop ett bröllop hur som helst och i alla hast.

För det första så måste man vara förlovad. Undertecknad är det inte. Undertecknad tänker inte förlova sig bara för den goda sakens skull. Ska det förlovas ska det göras ordentligt och bröllopsdatum ska fastställas. Annars får det vara. Eftersom undertecknad varken har sett skymten av den vita hästen, ukulelen eller balkongen så är hon inte förlovad. Alltså kan man inte slänga ihop ett bröllop hur som helst och i all hast.

För det andra så ska man stå längst fram i guds hus (nej, inte stadstråkhuset!) och lova en annan människa att man ska älska honom resten av livet. Det är ju helt galet! Snacka om att lova saker man inte är säker på att man kan hålla. Att lova att man ska f-ö-r-s-ö-k-a älska honom tills döden skiljer en åt är en helt annan sak. Men fortfarande riktigt läskigt! Till råga på allt ska alla man känner bevittna detta tilltag. (Ja, alla man känner måste vara där, vad är det annars för mening?) 

För det tredje ska det hållas fest, en rejäl sådan. En rejäl bröllopsfest kostar massor med svenska riksdaler. Undertecknad har inte många svenska riksdaler. Inte några andra riksdaler heller för den delen. Och ja, bröllopsfesten måste vara rejäl. Alla man känner ska vara där. I den trevliga lokalen. Ätandes av den gooda maten och på alla sätt roa sig kungligt. Undertecknad är ju som bekant av åsikten att antingen gör man det ordentligt eller så skiter man i det. Det gäller även bröllopsfester. Alltså kan man inte slänga ihop ett bröllop hur som helst  och i all hast.

Med andra ord  får vi väl se vem som hinner slänga ihop ett bröllop först...

Smygstudsa på svart asfalt

När undertecknad är ute och går har hon med sig hörlurorna (att det heter luror vet alla 4 åringar!), i lurorna spelas det högt, högt alla hennes favoritlåtar. En av dem är Whitesnake - Give me all your love som är en alldeles underbart perfekt låt att vara ute och promenera till. Det är takt, ton och rejäla basgångar. Allt som krävs för att fötterna ska studsa fram längs asfalten. Även allt som krävs för att fötterna inte ska nöja sig med att studsa fram, de vill dansa. Röra hela kroppen tillsammans med musiken. Att dansa fram längs gatorna skulle kanske innebära att några snälla farbröder vill visa ett mycket mjukt rum som de känner till, undertecknad är visserligen inte säker men har inte tid att bli förflyttad till lugna mjuka rum varpå hon försöker, å sitt tappraste, att inte dansa. Det resulterar i något som liknar ofrivilliga spasmer. Alla dansimpulser går bara inte att hejda. Hon måste få smygstudsa fram, och hon erkänner, vissa partier nöjer sig inte med att småstudsas igenom de bara måste få komma ut - i varenda muskel.  
  Förutom att hålla reda på alla fötter (armar, ben, rumpor) som så gärna vill stuffa loss så krävs det en rejäl dos självdisiplin för att inte sjunga med i låtarna. Men att sjunga högt och ljudligt i tätbebyggt område skulle nog vara direkt förknippat med stenkastning. Undertecknad får därför bita ihop och vänta tills hon sitter ensam i bilen, men där tar hon ingen hänsyn. Trots allt så är hon ju dotter till Sävastraggarn...

Så om ni någon gång ser någonting rött som på ett märkligt vis rör sig framåt längs gatorna så behöver ni inte bli rädda - det är bara undertecknad och Whitesnake som är ute och går.


Spakel & Kusin Vitamin

Idag är det lördag. På lördagar får man spela och äta godis enligt 3-åringens mantra. Detta upprepas från och med lördagkväll till och med lördagsmorgon då ovanstående aktiviteter tar vid. Karln menar att lördagar är till för att sova länge. Undertecknad tycker att lördagsmorgnar är avsedda för kepsradio (SR P4) samt tid till att läsa morgontidningen i lugn och ro. Lugn och ro, det är i sanningens namn någonting som hon väldigt sällan får uppleva. Det ska fixas smörgåsar och hämtas "mangodricka" och disktrasor och skedar  och nappar och Bönor som har rullat in i något hörn och inte tar sig därifrån och så vidare i all oändlighet. Undertecknad har mer än en gång funderat på att mixa alla frukostdelar till en härlig (hrm) smootie för att sedan kunna dricka den på stående fot, alternativt är att hälla allt i en droppåse och på så vis kunna få näringen direkt i blodomloppet samtidigt som hon  springer mellan köksbordet, hörnen och diskbänken.

Det har på alla sätt och vis varit en mycket trevlig myslördag idag. På 3-åringens rum har det varit rallytävling mest hela dagen och alla krockade och körde för fort - hela tiden. Som tur var fanns polisen nära till hands och kunde sätta både fartdårar och tjuvar i fängelse (-Mamma, de sitter i skinkan!).  
   Utanför legovärlden spaklade (jaaa, spaklade) Karln det som ska bli Bönans rum och har under dagen även slipat så dammet yrde runt hela kvarteret. Karln liknade snömannen när han var klar. Nu återstår endast tapetseringen och den sker snarast - förhoppningsvis. Bönan kommer, efter mycket möda och utgångna kollektioner, att ha de finaste tapeterna av oss alla och det tack vare kosmos (och Kusin Vitamin)!

Cosmos visade vägen till denna självklara tapet!

















Hungersnöd

Fröken Fiber alias Blixt Gordon verkar tro att innevånarna i det rosa tegelhuset lider av hungersnöd och matbrist. Först bjuder hon på middag (tack och bock - det var supergott!) och sen skickar hon med både doggy bag (tack, tack!) och mellis-muffins (det var de godaste hittills!!!). Undertecknad är dock helt övertygad om att det absolut inte råder matbrist i huset, det bara kan inte göra det. Varför är annars kylskåpet sprängfyllt av lådor och byttor? Vissa lådor skulle säkert kunna, om de hade lust, vandra iväg av sig själva. Men sådana detaljer är ju petitesser. 
  
Det är konstigt det där med mat. För det första är ju den stora frågan minst en gång om dagen vad som ska ätas. Ingen vet, någonsin. Det som önskas äta är alltid slut och av det som finns hemma så är det absolut ingenting som är av intresse. Nästa faktum är att det inte finns någonting att laga mat av, trots att frysen inte går att öppna utan att det rasar ut saker (nej, det har ingenting med frysens ringa storlek att göra) och skafferilådorna knappt går att dra ut pga tyngden från allsköns konserver, påsar, kartonger och burkar. Ändå finns det ingenting att äta. Det är märkligt!

Minst 4 gånger, plus mellis, om dagen ska det ätas och det är ju inte särskilt svårt. Svårigheten ligger oftast i att inte äta mer än 4 gånger om dagen. (Är ni helt säker på att fika räknas till kategorin äta?)

Detta inlägg får avslutas med ett litet citat. Det är helt underbart och dessutom det får undertecknad att tänka på en av hennes bästa vänner och då tänker hon på henne med ett leende på läpparna.
Varsågoda!

"Moster Vimsa ser sig först förvirrat omkring, men plockar sedan fram nyttigheter från förrådet.
-Jag ska sätta surdegar, säger hon surt. Det är för mycket sötsnaskande på det här stället.
-Havre, korn, kli, grahamsmjöl och råg. Här ska vankas andra bullar. Fräcka, friska fullkornsbullar. Fibrer, tror ni man mår bra utan fibrer, era stollar, muttrar hon."


RSS 2.0