Fredag. Måndag. Vardag. En annan dag.

Idag är det fredag. Karln har jobbat hela veckan. Han har åter en tillsvidareanställning och vardagen har återkommit. I alla fall på den punkten. Han jobbar på samma firma, på samma kontor. Skillnaden? Lite ändrade arbetstider samt att han numer bara koncentrerar sig på försäljning (inte lagerarbete, packning och allt övrigt som han gjort tidigare). Ja, chefen är också ny. Förhoppningsvis flyttar kontoret till hemkommunen. Den flytten kan inte ske nog fort enligt undertecknad. 

Idag är det fredag, på måndag är det två veckor till skolstart och den övriga vardagen inträder. Skönt på sitt sätt. Då är det slut på den här skitsommaren. Och då syftar inte undertecknad på vädret. Det har varit ganska bra sett ur Lilla Madames synvinkel. Hon har kunnat vara ute utan att plågas av någon värme. Dessutom har ingen behövt bry sig om att åtgärda AC i bilen. 

Ja, man ska vara glad & tacksam samt se saker ur ett positivt perspektiv. Men helt ärligt så har inte den här sommaren varit någon större hit.

Nå. Undertecknad har fortfarande inte gett upp hoppet (även om det är nära nu) om att all den här mödan och besväret resulterar i något bra. Om inte förr så kanske senare...

 

Borde. verkligen. städa.

Hur mycket undertecknad än försöker hypnotisera golven till att självmant dammsuga och skura sig så händer ingenting. Ja, lilla Madame flyttar runt skiten samtidigt som hon kryper mellan rummen men rent blir det inte.

Kökets eländiga uppenbarelse ska vi inte ens gå in på så vi passerar den punkten fort. Lika fort passerar vi tvättberget. Toan. Renbäddningen. Och de övriga aptråkiga punkterna som borde göras. I den raska takten hamnar vi snabbt hos undertecknads nya vän. Moccamastern.

Städning - nej tack!
Kaffe - ja tack!







Slut på det roliga...

Ja, sisådärja. Då var "semestern" till ända. Imorgon ska Karln träffa någon form av karl som på något vis, eventuelltkanske, köpt firman Karln jobbat/ar på. Om de kommer överens (undertecknad har svårt att tro att de inte skulle kunna det) så blir Karln med jobb igen. Tackochlov ska hon kanske tillägga. MEN lite bitterhet kan hon känna över att de inte fick mer ledighet tillsammans. Barnen i all ära men det finns en tjusning med att ha semester tillsammans med en annan vuxen människa.

Jaja, bitterhet eller icke. Det är tacksåmycket välkommet om Karln slipper vara arbetslös (eller musiker som han själv säger). Det finns nog lättare sätt att utveckla depression och det finns klart trevligare platser att roa sig på än i arbetsfördnedringens lokaler. Inte för att undertecknad egentligen har varit (är) orolig över att Karln kommer förbli utan arbete, hon har under de här veckorna insett att hennes Karl är en eftertraktad man.

Tänk om det var lika många som ville ha undertecknad...

Nåväl, så fort den här cirkusen har lugnat ner sig ska hon återigen ta tag i sin jobbsituation! 





Uppskatta nuet i väntan på framtiden

Eftersom vi redan avhandlat ämnet så vet ni att undertecknad inte tycker om att vänta. Hon är typiskt o-road av den aktiviten. De sista 9 månaderna har hon ägnat väldigt mycket tid till väntan. Inte speciellt effektivt om ni frågar henne. Och det värsta av allt är att hon återigen ägnar sig åt väntan, väntan på att andra människor ska få ändan ur vagnen och fatta beslut. 

Och om undertecknad ogillar att vänta så avskyr hon att vänta på människor som ska fatta beslut, speciellt när besluten innefattar hennes framtid. När hon hamnar i sådana situationer (vilket faktiskt sker då och då) så ser hon helst att besluten fattas snabbt och omgående. Inte i maklig takt utdraget över flera veckor. Fast så jobbar tydligen konkursförvaltare, i alla fall vissa av dem...

Nu hör det till saken att undertecknad faktiskt är ganska duktig (om hon får säga det själv) på att leva i nuet. Och njuta av det hon har mitt framför nosen just för tillfället. Det kanske ni inte tror om henne men hon har faktiskt nog mycket vett att uppskatta morgonsolen, varma sommarvindar, mysstunden tillsammans med någon av de tre barnen eller de timmar som i går tillbringades på en hästrygg. Varm sol, öppna vidder, en stilla älv - snacka om terapi för själen!

Men även om här och nu för det mesta är bra, till och med underbart så måste undertecknad framåt och vidare. Väntan är förvisso också ett steg på vägen, men oftast ett väldigt lååångsamt steg. 

Stegen ska inte ske snabbt och ogenomtänkta - men de ska vara effektiva. 

Så det så!


Dan före dan före...

...midsommar.

Tiden går fortfarande obehagligt fort! Undertecknad vet att det har något med åldern att göra, men hur det hänger ihop är fortfarande oklart!

Glasklart är att undertecknad tackar gudarna för att det äntligen är den tjugonde dagen i månaden! Dag tjugo = mat i kylen!

Imorgon fyller Myran 3 år! 3! Hur är det möjligt?! Vad undertecknad minns så är det MAX ett år sedan hon hälsade på Myran på BB...

Tiden. Åldern. Hopplöst.


Mormor har kommit hem,

hon har varit på kryssning i dagarna fyra. Som ni redan vet så har undertecknad flyttat in henne i hennes nya lägenhet under tiden.

Allt är klart! Det ligger till och med mattor på golven. Alla flyttkartonger är uppackade. Det enda som återstår är att ge en enstaka lampa lite omsorg för att få den att lysa. Och införskaffa två nya gardinstänger. 

Mormors nya säng kom idag, lagom till hennes hemkomst. Sängbenen och gaveln är dock inte levererade än.

Men annars är det klart! Färdigt!

Mormor kan nu dricka champagne. Om inte annat av den enkla anledningen att det är det enda som finns i hennes kylskåp.

Undertecknad borde också dricka champagne...

 


Kungliga lägenheten - check!

Undertecknad ska inte lyfta eller bära en endaste pinal till på mycket, mycket, m-y-c-k-e-t länge! Nu är äntligen Mormors alla grejer i den Kungliga lägenheten!

Om ni bara visste hur många saker EN person kan äga och ha! Och hur många verktyg undertecknads kära far samlat på sig genom åren (undertecknads förråd är proppfullt)!

Efter den här pärsen har undertecknads tro på "den som har minst saker när han dör vinner" förstärkts ännu mer!

Undrar om det finns något hon kan rensa ut från sitt eget hem...

Solen skiner!

Trots att Karln idag blivit uppsagd (ni vet på riktigt, med papper och så) och därmed är arbetslös och undertecknad är pank (som vanligt) så tycker hon det känns ganska lätt att leva just idag.

Karln "firade" uppsägningen med att gå och köpa en ny dator. En sån med ett äpple på. Han är lycklig som ett barn i en leksaksaffär! Undertecknad med, nu kanske hon slipper höra hans ofta återkommande kommentarer (läs tjat) om hur mycket han vill ha just en sån dator...

Inflyttningen i den Kungliga lägenheten är påbörjad och hittills blir det så bra!

Alla tre barn kan nu återigen betraktas som friska.

Undertecknad har världens bästa grannar.

Solen fortsätter skina och även om det stundtals är lite molnigt så är det faktiskt ganska varmt vilket gör att det går att vara ute. Det är så härligt!

Imorgon blir det cross-körning och sedan går flyttlasset med alla möblerna till den Kungliga lägenheten.




Solen skiner!

Ja, det är svårt att tro men idag har solen lyst från himlen och det har tillochmed varit varmt ute!

Arbetslägret fortsätter. Så även sjukstugan. Sandlådan har idag fått både nytt lock och ny sand. Ännu mer tvätt är tvättad och ett sjukt barn har förvandlats till två. Hoppas Lilla Madame klarar sig bara!

Mormor har idag fått nycklarna till sin kungliga lägenhet. Och imorgon åker hon på kryssning. Inflyttningen ska undertecknad sköta. Det blir bra det här!

Karln, han åker till jobbet. Han räknar lagret och så även dagarna till "frigång".

Livet rullar på med andra ord.


Arbetsläger

Medan Karln idag har träffat konkursförvaltaren och fått reda på att han nu har arbetsplikt i ytterligare en månad så har undertecknad varit på arbetsläger.

Hon har tömt det fullastade släpet på tippen. Tvättat kläder. Klippt gräset. Sågat ner en "helvetesbuske" (som Fröken kallar den) för hand! Ingen motorsåg här inte. Krattat. Grävt upp en annan buske. Undertecknad har tillochmed klämt in ett BVC besök. Lilla Madame väger numer 8160 g.

Karln har skrivit in sig på arbetsförnedringen enligt order och riktlinjer, detta för att få ut lönegarantin. Sedan har han arbetsplikt i ytterligare 4 veckor innan han blir "frisläppt".

Ja. Det här blev ju lite tokigt. Men undertecknad undrar ändå om det inte var det bästa som kunde hända...

Nu är det bara att gnugga geniknölarna, trolla fram ett nytt mål och köra!


Måndag 11 juni.

Första dagen på första sommarlovs veckan.

4-åringen inleder sommarledigheten med att ha feber.

Sonen inleder sommarledigheten med att bada. Än så länge i badkaret.

Lilla Madame fortsätter sin ledighet med att utforska världen.

Karln inleder barnens sommarledigheten med att bli utan jobb. Sisådärja.

Alltid ska det vara nåt. Alltid på tårna. Aldrig slappna av.

Nåväl. Det har varit väntat. Men att det blir ett faktum blir så faktiskt. Och onekligen lite knöligt i tillvaron.

Visserligen tror undertecknad att det kan komma något bra ur det här. Hon är till och med säker på det. Men fram tills dess är det bara att kämpa på. Alltid på tårna!


Sommaravslutning med förskolan.

Den årliga förskoleavslutningen inför sommaren har avklarats. 4-åringen har därmed sommarlov from imorgon eftermiddag.

4-åringen och 7-åringen har fikat, jagat boven och sprungit omkring i två timmar. De somnade så fort deras små söta huvuden nuddade kudden.

Lilla Madame var självklart med. Utrustad för bovjakt - såklart!


Uppdatering.

Sedan sist har läget förbättrats något. 

Det står en "ny" diskmaskin i undertecknads kök. 

Undertecknad och Kosmos börjar så sakteliga komma överens igen.

I övrigt har sonen fått en cross. En liten röd historia. Inget märkvärdigt. Han är nöjd. Det är huvudsaken.  

Lilla Madame har gjort sin 6-månaders fotografering idag. Spännande att se resultatet! 

Däremot har undertecknad insett att hennes hjärna tagit tidig semester i år. Så många saker som hon glömt de senaste dagarna har hon inte glömt på länge. Bekymrande. Speciellt när hon har rykte om sig att "vara så ordningsam". Jaja. Även solen har sina fläckar! 

Nu ska undertecknad spendera lite tid i soffan innan veckan fortsätter i sin hysteriska framfart.

Felkod

Kosmos och undertecknad är uppenbarligen på kant med varandra. Varför? Undertecknad har ingen aning. Hade hon haft det hade hon kunnat åtgärda problemet. Nu verkar det som att Kosmos är på sitt absolut sämsta humör.

De framtida jobbplanerna går inte alls enligt planerna. "Andra orsaker" dök upp.

Den planerade 30-årsfesten gick inte heller enligt planerna utan fick omstyras helt.

Mormors flytt är en riktig energitjuv.

Löneförhöjningen är ett skämt.

Och nu, ikväll, har diskmaskinen gått och blivit trasig. Vilket innebär att även denna månad kommer gå i fattigdomens tecken. Månad nr 9. Inte för att undertecknad räknat...

Och ja! Undertecknad tror att Kosmos är ute efter henne. Det känns så i alla fall. Låt henne bara få tro det ett tag. Det går över.

Nu ska hon göra en Fågel Fenix - brinna upp och komma igen.



Soffmys


Nu kan han köra cross!


Boot Camp - done!

Vårens omgång av Boot Camp är avslutad. Sista (mördar)passet utfördes i förmiddags.

Undertecknad kan stolt meddela att hon genomfört samtliga uppgifter på samtliga pass. Stundtals med viss dödslängtan men ändå!

Fast! Undertecknad har ett pass kvar att köra eftersom hon var alldeles för förkyld för att delta en lördag.
Det får bli på onsdag.

Sen gäller det att fortsätta träna. För visst har dessa 4 veckor gjort undertecknads muskler liiite starkare och hennes kondition har blivit liiite bättre. Att sluta nu vore ren idioti.

Undertecknad ser dock fram emot hösten - då är det dags för nästa omgång!


Uselt! Bedrövligt!

Det går inte riktigt som undertecknad skulle önska just nu. Det känns faktiskt ganska bedrövligt. 

Hennes arbetsgivare har gjort klart årets lönerevision och meddelade under tisdagen den nya lönen.

Man kan, för att uttrycka sig milt, säga att undertecknad blev arg (och hon är inte ensam).  
Man kan också, för att vara helt sanningsenlig, konstatera att den nya lönen är ett hån mot alla erfarna i samma yrkeskategori som undertecknad. Ett skämt! En förnedring!
De nyutexaminerade har däremot dragit en vinstlott. Och missförstå undertecknad rätt, hon tycker att det är JÄTTEBRA att ingångslönerna höjs. MEN kanske borde den personal som redan arbetar, som har flera års erfarenhet och kunskap uppskattas lite mer...kanske.

I vilket annat yrke har nyutexaminerade högre lön än de som har mer än 5 års erfarenhet och kunskap? I vilket annat yrke?

Chefen ovanför chefens chef uttryckte sig så här: "vi som arbetsgivare vill att det ska löna sig att utbilda sig". Det sa hon efter hon hade sagt: "Kommunal har ju förhandlat så bra så nu kommer det knappt vara någon skillnad på undersköterskor och sjuksköterskor"

Se där ja. 

Så med andra ord är en erfaren sjuksköterska betydligt mindre "värd" än en nyutexaminerad och ska dessutom ha mer eller mindre samma lön som en undersköterska. 

Och återigen, missförstå undertecknad rätt, undersköterskor behövs och hon tycker att de också förtjänar en bättre lön. MEN de har inte 3 års högskoleutbildning och de har definitivt inte samma ansvar som en sjuksköterska.

Kanske vore det dags att ge betalt inte bara efter erfarenhet och kunskap utan också efter ansvar. Kanske. 

Kanske. 



Nu är det krig!

Generalen är inte bara upprörd. Generalen är skitförbannad! 


Lilla Madame, 5,5 månader.


Tidigare inlägg
RSS 2.0