kloksmart

På uppfarten står det en "ny" bil.  Ett blått lejon, en peugot 307 -03. Undertecknad efterlyste en bil som var "hyfsat ny, hyfsat rymlig, inte rostig, billig (både i inköp och drift) samt gå att framföra i ett snödjup över 3 mm. Det gör ingenting om den dessutom råkar vara snygg." Fransmannen har uppfyllt samtliga krav utom möjligtvis det sista - blått är inte undertecknads färg. 

Att han haft olaten att inte starta har orsakat många stunder av ren ilska (det är som fiffigt att ha en "ny" bil som faktiskt självmant startar) men efter ett många besök hos bildoktorn, två startmotorer, en blinkers-spak och en spindelled senare så verkar fransmannen vara mycket samarbetsvillig. Tack och lov har undertecknad sluppit betala läkararvodet.

Riskokaren har ersatts av en fransman. PUXen har gjort sitt i undertecknads tjänst. 

Förra helgen så var det 6-års kalas i dagarna tre. Japp, 6-år, inte 60-år - i dagarna tre! 
På lördagen var det närmast glädjande (mest släkt, men även vänner) som kom och gratulerade. 6-åringen fick massor med fina presenter!

På söndagen var det barnkalas, 6 stycken (blivande) 6-åringar + Luvan. Det var Ben 10 (utläses: ben ten)  tema. Ja, undertecknad har förstått att det är en pojke som kan förvandla sig till 10 olika monster, med hjälp av en "klocka", för att kunna bekämpa onda monster. Övriga frågor på det hänvisas till kundtjänst och hon misstänker att de har stängt...
Måndagen tillbringades på Leos lekland och på kvällen fick 6-åringen ännu mer uppvaktning - hur många paket kan en 6-åring öppna?

6-åringen fick ett "Twister" spel - Katten vann!

Barnkalasandet är över för denna gång. Ett år till nästa....

Luvan har varit hos frisörskan, hon fick ett hjärta i håret och var så nöjd!

Undertecknad är dock helt inne på att det borde vara dubbel taxa att klippa barn. De sitter sällan helt stilla. För att klippa Luvans lugg fick frisörskan vackert göra 360° vändning samt en sträckning. Men det var länge sedan Luvan var så tyst och satt så stilla på en och samma gång (bortse från huvudvridningarna). 
Men fin blev hon, finaste Luvan i världen! 

Vill bara meddela att undertecknad är upptagen den 22 juni i år. Alla andra aktiviteter får stå åt sidan just den dagen. Hon ska nämligen på Foo Fighters! 
Då har vi rett ut det. 

Undertecknad försöker färdigställa sitt halvfärdiga, påbörjade, icke-klara rosa-hus. Men det är hopplöst. Visioner är det ingen brist på. Men gott om pengar är det ont om.

Undertecknad har oftast en färdig bild av hur hon vill att det ska se ut, både invändigt och utvändigt. MEN. Det finns ett stort MEN. Undertecknad har champagnesmak och pilsnerbörs.
Av någon outgrundlig anledning så är alltid det hon vill ha det absolut dyraste i sortimentet. Det spelar ingen roll om vi talar om tapeter, soffor, matbord, lister, lampor, golv - alltid bland det dyraste.  
Lite ligger kanske i att hon inte tycker om att lägga pengar på skräp. Men hon bläddrar inte fram till de dyraste köksborden/golven/lamporna och medvetet pekar på det dyraste hon hittar. Det behövs liksom inte - hon hamnar där ändå...
Hennes visioner är uppenbarligen kostsamma. Och att hitta ett billigare och därmed lämpligare alternativ är både svårt och hjärtskärande - för det var inte så hon hade tänkt. Det blir fel! Undertecknad tycker inte om när det blir fel.

Och h-u-r svårt kan det vara att uppbringa ett runt köksbord i lämplig storlek?

Om undertecknad säger att hon är gift med Karln som skrivit det här:

En självanalys av snus visade på ett extremt högt q-värde i madrassen."

vad säger ni då?

Undertecknad blir för varje dag mer och mer övertygad om att hennes beslut om studier, och därefter förhoppningsvis möjlighet till bättre arbetsgivare/arbetsvillkor, varit helt korrekt.

Alla som läst de lokala tidningarna vet att vår älskade Kent Ögren, med harem, har fattat ännu ett strålande beslut. All planerad kirurgi i Kalix ska läggas ned och därmed utföras i Sunderbyn. Och här, alla vänner, kommer det absolut bästa: Detta utan att behöva anställa mer personal. 

I dagsläget ligger det redan en akut sjuk människa i varenda säng på Sunderby sjukhus, personalen går på knäna, eller det är fel formulerat - personalen springer benen av sig och har knappt möjlighet till (mat)rast. Redan nu får patienter med akuta benbrott/sjukdomar som kräver operation vänta onödigt länge eftersom det inte finns tillräckligt med personal för att kunna använda alla operationssalar samtidigt och läkarna tvingas prioritera. 

Dessutom är både postop (dit patienterna kommer för observation efter operation/andra ingrepp) och intensivvårdsavdelningen (IVA) överfullt - vilket i sin tur medför att svårt sjuka patienter som egentligen skulle behöva ligga på postop/IVA hamnar på vanliga vårdavdelningar där det verkligen inte finns nog mycket personal för att ge dem den korrekta vård och övervakning som de egentligen skulle behöva.
Patientsäkert? Knappast!
Vårdpersonalen har inte en chans att på något vis bedriva god vård och omvårdnad, de får ägna hela sin arbetstid till att "släcka bränder".

Herr Ögren är mycket väl medveten om platsbristen på Sunderbyn och försvarar detta med att huset håller på att byggas ut. Detta påstående är i sig ingen lögn, Sunderbyn byggs ut - för att få plats med läkarstudenter! Det byggs inte en enda kvadratmeter för patienterna, varken de akut sjuka eller de som nu ska komma för planerade ingrepp. 
Herr Ögren hävdar också att anledningen till att vårdpersonalen inte hinner ta ut sina raster är för att de inte kan organisera sitt arbete...

Undertecknad vägrar tro att det är billigare att utföra dyrare operationer i Sunderby (planerad op i Kalix kostar 26000:-, i sunderbyn 40000:-). Hon vägrar tro att det krävs dubbelt så mycket administrativ personal som personal "på golvet", hon vägrar tro att det krävs ca 10 olika chefsposter mellan lägsta enhetschefen och högsta landstingsdirektör - inom varje divison. Hon vägrar tro på att det inte finns nog med pengar när herr Ögren & co kan få en löneförhöjning som kostar MER pengar per år än att det kostar att ha kvar jourverksamheten i Kiruna.

Men bäste Herr Ögrens ord är lag och undertecknad förslår därför att han nu lägger pengar på att köpa in våningssängar så han får plats med alla patienter i ett redan underdimensionerat sjukhus.
Dessutom är han mer än välkommen till undertecknads arbetsplats och organiserar upp arbetsuppgifterna så undertecknad och hennes arbetskamrater får ta sina raster. 

Sanna hennes ord när hon säger att ett besök på Herr Ögrens kontor är nära förestående!

Bakom tapet och spånskiva gömde det sig en rejäl trävägg


som innehöll gott om sågspån, massor med sågspån.


Första "gluggen" mellan rummen


Till sist är väggen ett minne blott! Öppet och fint!
Tänk att undertecknad visste att det skulle bli så bra!

Stort tack till Fixarn som kom och började riva inredningen (dessutom så blev även granen borttagen tack vare honom). Han fick inte fortsätta riva sina egna väggar hemma så då beslutade han sig för att hitta en vägg att riva. Och i rosa-huset är alla välkomna och allas olika behov försöker tillgodoses...

Nu ska det "bara" målas tak, tapetseras och bytas golv. Men det får någon annan göra! 

Dag 5 på år 2011. 
Undertecknad har lyckats identifiera schemat för vårens studier. Vid första anblick ser det bra ut, hon ska infinna sig på universitetet en dag/vecka. Efter en hård kamp, en stor portion ilska och ett mellanstort raseriutbrott fick undertecknad till slut även ut nämnda schema på papper, en bra grej eftersom undertecknad lider av det berömda guldfiskminnet. Nu återstår det att försöka pussla ihop sjuka-husets schema med skolschemat, sen är hon på banan.
Självvalda aktiviteter förvisso, givande sådana förhoppningsvis, men jobb på 75% samt skola på 50% gör att undertecknad inser att tiden knappt kommer att räcka till den här terminen heller. Fast det kan knappast bli värre än föregående termin, så med andra ord kan det bara bli bättre!

Annars förflyter jullovet på i stilla mak. Undertecknad och båda barnen sover länge, idag var det rekordtidig uppstigning, 09.30. Äter lång frukost, bladar i tidningen, dricker kaffe i lugn och ro. Knappar på datorn, pusslar, ritar, ungarna ser film, snorar, hostar. Eldar en brasa då och då. Sticker ut nästippen genom ytterdörren, konstaterar att det är skönare inomhus, stannar inne. Luvan dammsuger. Bara mys. Men på måndag - då börjar allvaret igen.... 

Jaha, då var år 2010 undanstökat. Fort gick det. Kan någon vara vänlig och mer exakt berätta vad som faktiskt hände?

Undertecknad kan dra sig till minnes att år 2010 var fullt av fest, aldrig har väl så många fyllt så jämnt under ett och samma år - undertecknad har firat både 30-, 40-, 50-, 60- & 70 års dagar. Bröllopsfester. Förlovningar. Barndop (Och okej, begravning - inte så fullt så festligt). Det var ett festligt år. Helt enkelt.

År 2011 verkar bli barnafödandets år, i alla fall i undertecknads vänskapskrets.

Undertecknad lovade sig själv redan för flera år sedan att hon inte skulle ge sig själv några nyårslöften, vilket hon inte heller roar sig med, hon brukar istället sätta upp ett par mål för varje år. Hittills har hon har hon fullföljt allihopas. Men nu, så här första dagen på 2011 har hon fortfarande inte en aning om vad hennes mål blir för året - det finns så många möjliga vägar! Så många "eventuellt" och "kanske". Just nu lutar det åt att bara hänga av sig kappan och följa med på resan, om inte annat lär hon ju märka vad som händer. Fast. Undertecknad fungerar ju sällan så...