Tålamod


På öppet hav

Föreställ er ett hav, ett stort öppet hav. Där horisonten bara vittnar om ännu mera hav.
Det är varken sol eller regn, det är bara väder.
Mitt ute på det stora, stora havet guppar en båt. Ingen stor, ingen liten, bara en båt. Det är inga nämnbara vågor så den flyter bara med dit strömmarna bär den.
Kanske kommer det komma en fisk eller en bit land, kanske kommer det dyka upp en hamn men just nu är det bara en och annan skrikande mås som flyger förbi.


Fredag. Måndag. Vardag. En annan dag.

Idag är det fredag. Karln har jobbat hela veckan. Han har åter en tillsvidareanställning och vardagen har återkommit. I alla fall på den punkten. Han jobbar på samma firma, på samma kontor. Skillnaden? Lite ändrade arbetstider samt att han numer bara koncentrerar sig på försäljning (inte lagerarbete, packning och allt övrigt som han gjort tidigare). Ja, chefen är också ny. Förhoppningsvis flyttar kontoret till hemkommunen. Den flytten kan inte ske nog fort enligt undertecknad. 

Idag är det fredag, på måndag är det två veckor till skolstart och den övriga vardagen inträder. Skönt på sitt sätt. Då är det slut på den här skitsommaren. Och då syftar inte undertecknad på vädret. Det har varit ganska bra sett ur Lilla Madames synvinkel. Hon har kunnat vara ute utan att plågas av någon värme. Dessutom har ingen behövt bry sig om att åtgärda AC i bilen. 

Ja, man ska vara glad & tacksam samt se saker ur ett positivt perspektiv. Men helt ärligt så har inte den här sommaren varit någon större hit.

Nå. Undertecknad har fortfarande inte gett upp hoppet (även om det är nära nu) om att all den här mödan och besväret resulterar i något bra. Om inte förr så kanske senare...

 

RSS 2.0