kloksmart -

A la carte?

Ni har vid det här laget hört undertecknads paroll att "den som släpper ut katten - får tvätta katten". Undertecknad är efter helt säker på att den borde skrivas om, eller i alla fall utökas.

De senaste dagarna har undertecknad verkligen fått en inblick i vad hennes vidriga husdjur har för matvanor. Här om dagen höll hon på att sätta foten på en fågel med, bokstavligt talat, huvudet under vingen. Den var mycket snyggt placerad på köksmattan. Undertecknad tycker det är oerhört äckligt med fåglar, möss i all ära, men f-å-g-l-a-r. Undertecknad sanerade rummet samt tvättade mattan efter att ha samlat upp alla delar av nämnda fågel och alla de tre tusen fjädrarna som spridits ut. Äckligt var ordet!

Idag möttes undertecknad av en kattspya i hallen. Igen.

Dessutom så satt det långhåriga äcklet och knaprade på något brunt och lite luddigt ute på uppfarten idag. Undertecknad konstaterade än en gång att odjuret var äckligt så det förslår men tyckte ändå det var mer okej med mus än fågel. Tills hon tog sig en närmare titt på måltiden. Musen hade vingar...
Fåglar - okej, fladdermöss - inte okej!

Äckligt var ordet!

2010-08-25 @ 21:29:39 Permalink kloksmart Kommentarer (3) Trackbacks ()

Livstecken.

Undertecknad lever. Hon packar inför söndagens avfärd. Hon skurar soptunnor. Hon städar bilen, vattnar blommor, planterar höstplantor och är ute och går. Hon jobbar, hon målar, hon äter kräftor och tvättar kläder. Hon går på bio, hon äter popcorn och blåbärsbullar. Hon ritar i målarböcker, hon kör tåg och hon kramas. Med andra ord har hon inte tid att blogga, hon är ju dessutom på klädparty.

Dessutom brände hon lillfingret på en plåt, ramlade i trappan och slog benet i en betongklump, allt på en och samma idag - men det var inte lika roligt.

2010-08-24 @ 20:20:33 Permalink kloksmart Kommentarer (0) Trackbacks ()

Den svenska huvudstaden del III

Lördagen spenderades i Stora skuggan på Sonisphere festivalen. Efter förfesten, som för övrigt var riktigt rolig, färdades hela sällskapet ut mot universitetet. Att sällskapet hade svårt att enas om färdvägen och därmed åkte "tuben" fram och tillbaka ett par vändor är en annan historia - huvudsaken är att de kom fram. Halva sällskapet försvann dock spårlöst så fort de klev utanför tunnelbanan. Och utanför tunnelbanan regnade det, ni vet, som vanligt - så där bara regn. Med andra ord regnponcho på och problemet var löst.

Förfesten. Det är något oklart varför bildkvalitén är så dålig. Men det är
då inte pga undertecknad! Men alla har Maiden tröjor. Tur att Herr Kontant

hade så många.

Karln och Björnen på bussen. Notera vilka rena skor de har!

Nästan framme var det någon som föreslog att sällskapet skulle gena över gräsmattan men fick till svar att fötterna då skulle bli så blöta. Klev innanför grindarna på området och insåg snabbt att lite fuktiga skor pga en gräsmattepromenad hade varit en bagatell jämfört med det underlag sällskapet nu stod på. Eller på, snarare i. Lera. Massor utav blöt, geggig lera. Jahapp. Fortfarande regn.

Björnen hade nya Converse, de är numer väl invigda!

När öltältet var identifierat och alla fått sig en välbehövlig styrketår regnade det inte något mer. Nej, vid det laget öste det ner! Nå, det fanns två alternativ, börja grina och gå hem eller sjunga i regnet. Sällskapet valde alternativ två och sjöng den välbekanta "Have you ever seen the rain?" så högt det bara gick samtidigt som de stod nära varandra i hopp om att minska vattenskadorna och få någon form av värme. Nå, två öl var senare begav de sig mot "lilla" scen. Dags för Mötley Crüe. Efter ett tag slutade det regna, folkmassorna värmde och regnponchosarna åkte av. Konserten var grym! Crüe rockade! Helt fantastiskt!

-Crüe!-Crüe!-Crüe!-Crüe!

-Yeaaah!

Det var galet mycket folk, eller som Herr Nilsson skulle ha sagt:

-Helt stört mycket folk!

På väg mot stora scen och Maiden! Sa någon att det regnat?

Bruce i Iron Maiden sa att det aldrig regnar när de spelar och mycket riktigt. Det regnade inte. Hela konserten var himlen torr och sällskapet hann torka upp något så när i alla fall. Det var sjukt mycket folk och Maiden var sjukt bra!

Ni skulle ha varit där! Helt enkelt!

När sista tonen var slagen och ljusen slocknat lystes himlen upp av en gigantisk blixt. I sakta mak rörde sig alla 47000 åskådare genom leran mot utgången under ljuset av blixtar. Väl utanför grindarna vred någon högre makt på kranen och regnet öste ner. Igen. Regnponchosarna var ett nertrampat minne blott och hela sällskapet blev blöta. Genomblöta. Allt (och alla) var blött - ända in till underkläderna. Nåja, utomhusduschen hjälpte till att spola bort den värsta leran - det gäller att uppskatta de små sakerna. Sällskapet (som nu blivit komplett) hoppade i vattenpölarna och skuttade glatt mot tunnelbanan.

Efter en lång dag trillade alla in genom porten, grabbarna började klä av sig de blöta kläderna redan i trapphuset (undertecknad ber om ursäkt å deras vägnar) och en helt galet rolig dag började vara till ända. När alla duschat både varmt och länge somnade hela sällskapet som små grisar.

Nu är det söndag. Festligheterna är över. I Morris och Herr Kontants fina lägenhet hänger det fuktiga Maidentröjor både här och där. Alla är hemma. Alla är matta. Alla är lyckliga. Alla kommer minnas musiken, lerbadandet och spöregnet med glädje!

Rock off!

2010-08-08 @ 21:34:32 Permalink kloksmart Kommentarer (1) Trackbacks ()

Den svenska huvudstaden del II

Morgon. Uppstart. Laddning inför dagens äventyr.

Karln laddar för en lång dag. Ocn nej det är inte en ballongvisp har har på huvudet.

Herr Kontant laddar för en lång dag. Sa någon att klockan bara är 10.30?

ICAnder och Björnen har anslutit och fler är på ingång. Iron Maiden tröjorna är på. Ölen iär kall. Första shoten svaldes klockan 10.00.

Skål och välkomna!

2010-08-07 @ 11:20:21 Permalink kloksmart Kommentarer (0) Trackbacks ()

Den svenska huvudstaden del I

Tidigt imorse ringde väckarklockan, sovmorgon med sjuksköterskemått mätt men alldeles för tidigt i alla fall. En grå BMW, innehållande Herr Nilsson, hämtade upp undertecknad samt Karln för vidare avfärd mot flygplatsen och den svenska huvudstaden.

Alla som känner Karln vet att han är hiskeligt flygrädd. Inte bara lite orolig utan h-i-s-k-e-l-i-g-t flygrädd. Säger någon flygplan är handsvetten och böner om överlevnad ett faktum.

Karln laddar på flygplanet. Inte för att undertecknad vet om vitaminer
hjälper mot dödsångest...

Efter att ha blivit transporterade både i luften, på rälsen och under jorden var undertecknad, Karln & Herr Nilsson äntligen framme på slutdestinationen - Herr Kontant och Morris nya lägenhet. Lägenheten är av prima kvalité och ligger mycket väl placerad på världskartan. Nära till det mesta. Och vilket välkomnande!

Herr Kontant hade lovat att ölen skulle vara kall - och det var den!

Efter ett kort näringsintag var det dags att dra vidare. Gröna Lund var målet.

Det är varmt i den kungliga huvudstaden. När det är varmt ska man
dricka mycket, således blev det vätskepaus i Kungsträdgården.

Väl på Gröna Lund köptes det åkband till samtliga deltagare. Även till Herr Nilsson, han som inte skulle åka någonting.
Först ut var Fritt fall. Alla som känner Karln vet att han är hiskeligt flygrädd, och faktiskt hellre skulle cykla 100 mil bara han slapp flygplan. MEN han sätter sig gärna i allehanda dödsmaskiner på nöjesfält. Utan att blinka.

Herr Kontant och Karln gjorde sitt bästa för att åka alla karuseller och ilade omkring likt två duracellkaniner. Morris och undertecknad valde dödsmaskiner med omsorg och valde endast dem som de kom levande ur. Karln och Herr Kontant var inte lika nogaräknade och satte sig även i Insane.

I-N-S-A-N-E!

När alla åkt tills ingen kände igen dem något mer var det dags att ta bussen tillbaka till Kungsträdgården. Där lyssnades det på musik och åts hamburgare. Stockholmsvarianten av M-A-kryss med ketchup är faktiskt lite obehaglig.
Till sist fick benvärken segra och det bar av hemåt. Tunnelbanan körde på ett rådjur (eller var det en älg?) men i övrigt kom alla hem helskinnade. Nu ligger de utspridda i hela lägenheten, halvsovande.

Alla åkte tills de blev oigenkännliga och ganska skakade - men inte (mer) störda!

Imorgon är en ny dag. Då ansluter även Björnen. Sen blir det festival hela dagen.
Rock on!