En natt i paradiset...
22.00 Undertecknad anser sig besegrad för dagen och beger sig mot sängen.
22.16 Undertecknad har ont i rygg och nacke, kan inte hitta någon bekväm ställning att sova i.
23.00 Karln sover, dock inte undertecknad eller Bönan.
23.02-23.06 Kamp om nappens vara eller icke vara i Bönans mun pågår.
00.00 Undertecknad har fortfarande inte somnat. Karln sover.
00.30 Undertecknad fryser rejält, undrar om sängen har förflyttats till Antarktis. Har även ont i rygg, nacke, knän, armar, fötter, ja varenda led och muskel i hela kroppen. Karln sover gott.
00.14 Undertecknad har kurat ihop sig likt en boll och har precis slumrat till.
01.15 3-åringen vaknar och försöker påkalla Karlns uppmärksamhet, utan större framgång. Undertecknad är dock klarvaken (igen), knuffar till Karln som rumlar ur sängen, slår mot dörrposten, snubblar över mattkanten i hallen...
01.16 Hela familjen är samlad i sängen, fördelningen är aningen ojämn - tre stycken på ena sidan och Karln på den andra.
01.17 3-åringen ligger och sparkar undertecknad i (den redan riktigt ömma) ryggen, verkligen jätteskönt...
01.18 Bönan får flytta till sin egen säng.
01.19 Bönan är vaken.
01.20 Bönan plockar ut nappen, undertecknad stoppar in den, Bönan plockar ut den, undertecknad stoppar in den...
01.22 Bönan har äntligen somnat om. Karln sover fortfarande gott.
01.23 Undertecknad försöker lägga sig bekvämt, trots febersmärtor i exakt hela kroppen och känslan av att snart frysa ihjäl.
01.30 Undertecknad inser att det faktiskt krävs lite paracetamol för att för huvudtaget kunna ligga kvar i sängen. Hasar sig ner mot medicinskåpet, som är beläget två trappor ner....
01.34 Tillbaka i sängen. Lägger huvudet på kudden...
01.35 Bönan är vaken. Undertecknad försöker ignorera henne.
01.40 Bönan är fortfarande vaken, räknar spjälor i sin säng.
01.42 Bönan krafsar på tapeterna.
01.43 Undertecknad försöker bädda om Bönan.
01.44 Bönan är vaken. Karln sover.
02.00 Bönan sover (!). Undertecknad fryser som en hund, försöker väcka Karln för att få tag i en filt
-Mmm...
-Kan du jättesnälla hämta en filt eller överkastet, jag fryser så?
-Vaddå?
-Kan du hämta en filt eller överkastet i garderoben, jag fryser.
Karln sätter sig käpprak i sängen.
-Vem då?
-Filt eller överkast, jag fryser!
-Hur då?
-Överkastet i garderoben, jag fryser!
Karln trillar ur sängen, fumlar med garderobsdörren, hittar överkastet
-Var är du då?
02.03 Bönan är vaken.
02.04 3-åringen lägger sig ovanpå undertecknad.
02.05 Bönan sjunger
02.06 Karln sover
02.07 Bönan trycker
02.15 Undertecknad som vid det här laget kan likställas med en medvetslös byter blöja på bönan.
03.00-03.50 Bönan plockar ut nappen, sjunger, krafsar, räknar spjälor, vänder och vrider. Undertecknad gör sitt bästa för att låstas som att det regnar samtidigt som hon försöker få någon form av värme. Karln sover.
03.55 Undertecknad får ett bryt. Karln frågar om han ska vara hemma under morgondagen.
05.00 Karln vaknar och meddelar att han nu skriver ett SMS till PR-mannen. Undertecknad noterar informationen.
07.00 Bönan vaknar. Undertecknad väcker Karln.
08.15 Undertecknad vaknar och upptäcker att 3-åringen fortfarande ligger i sängen. Vrålar något om dagistider och frukost varpå Karln raskt snubblar upp för trappan.
08.16 Undertecknad brer ut sig i sängen. Äntligen ska hon....
08.17 Kattf*n modell långhår krafsar i garderoben.
08.18 Undertecknad avlägger ramsor och löften om Karlar, barn och djur samtidigt som hon kryper ur sängen för att släppa ut odjuret.
08.20 Undertecknad faller i dvala.
Spegel, spegel...
Den gladaste Bönan i världen!
Den kvittrande Darth Vader
Klockan 03.05 natten mot idag vaknade undertecknad av att Darth Vader låg bredvid henne i sängen. Det kan för alla utomstående verka riktigt obehagligt men undertecknad börjar bli van vid det mesta. Förutom ett mycket aktivt vifttande med alla kroppsdelar som bara gick att vifta med så hördes ett väsande kvitter. Undertecknad bad några korta snabba böner om att John Blund skulle återkomma så både Darth Vader och undertecknad kunde sova vidare. Men icke! Darth Vader var vaken. Så även undertecknad. Det var bara att förtränga den tidiga timmen och ställa upp på denna sammankomst. Efter en mindre evighet somnade äntligen Darth Vader om och sov, trots väckarklockan, trots 3-åringens högljudda samtal i fotändan med de båda katterna. Vaknade igen lagom till att det var dags att åka till förskolan dvs när pyjmasen togs av. Det är märkligt.
Ja, nu var det ju inte Darth Vader som låg i undertecknads säng på riktigt utan Bönan som har upptäckt sin egen röst. Den fungerar väl nattetid. Och dagtid. Och all annan tid. Eller väl och väl, Bönan är förkyld och hes, därav det väsande kvittrandet.
Nåja, hon är söt som socker trots att hon låter som Darth Vader!
Morgonstund har guld....
På söndagsmorgonen när en mycket trött undertecknad kom ner från övervåningen möttes hon av en trevlig present, avlämnad av katten modell korthår, på hallmattan. Efter ett trött konstaterande att det var en mycket prydlig repris av kattens frukost blandat med en hel del hår rundade hon hallmattan och låtsades att hon aldrig sett kattspyan i fråga, som bekant så finns inte det som inte syns. Färden mot köket och frukosten skulle ha löpt smärtfritt om inte kattskrället modell korthår hade avlämnad ytterligare en pöl av obestämt maginnehåll på golvet. Undertecknad suckade, vände på klacken och begav sig till toaletten istället. Medan toalettbestyren avklarades hade 3-åringen kommit ner från övervångingen och gjort samma upptäckt som hans mamma hade gjort en stund tidigare. Istället för att trött konstatera hade 3-åringen hunnit bli uppjagad av detta svineri så tidigt på dygnet.
-Mamma, vad är det DÄR?! *pekar med hela armen på kattspyan*
-*suckar* Alice har kräkts...
-Mamma, det där är BAJS!
-Nää...det är...
-Å vad är det DÄR? *pekar på pölen av obestämt maginnehåll*
-Alice har kräkts där också *suck*.
-Mamma, toaletten är där nere och ska de kräxa får de göra det i en hink!!! sa 3-åringen och begav sig mot barnkanalen.
Attackbönan
Vid första anblickan kan attackbönan verka relativt ofarlig men anfaller gärna när man minst anar det. Händer, fingrar, fötter, näsor, kläder, leksaker, andra saker och grönsaker hamnar oavkortat i hennes mun. Tack och lov är inte attackbönan utrustad med tänder (än) men har händer som trots deras ringa storlek griper riktigt hårt kring bytet. Attackbönan kan även med stor kraft dra till sig saker som verkar tuggvänliga, dock inträffar det lika ofta att dessa saker flyger all världens väg - koordination och finmotorik är inte attackbönans främsta kännetecken. Attackbönan är trots allt dregel en mycket fredlig art, avsikten är inte att skada.
När attackbönan får vittring på mat (läs:puré) uppkommer ett flertal tjut. Allt för att säkerställa att det är hon och ingen annan som ska få ta del av den goda måltiden. Mat är för övrigt någonting som alltid går hem hos attackbönan, ju sötare desto bättre.
För att underhålla och roa attackbönan bör man ta fram sina bicepsmuskler, attackbönan tycker nämligen mycket om att hoppa alt. flyga upp i luften, igen och igen och igen och igen...
När mörkret kommer smygande faller attackbönan ner i en sömn som kan likställas med koma. De flesta i hennes omgivning hamnar ganska snart i samma tillstånd. Sömnperioden pågår i ca 12 timmar, allt för att vara pigg och utvilad när en ny dag anländer.
Pool & soolparty!
Senare under kvällen, när 3-åringen bokstavligt slocknat, satt hela sällskapet utomhus. Jagade knott, drack det som stått i kylen, sjöng och hade på det hela taget väldigt trevligt. Bönan hon trivdes bra i Fixarns knä. Hon passade även på att utföra ett kvalitetstest, hon tog ett stadigt tag om hans adamsäpple och drog så mycket hon bara kunde, det satt som tur var kvar. Man kan säga att han nu är CE-märkt samt är godkänd för barn under tre år eftersom han inte innehåller några lösa delar.
Vi fick även bevis på att vuxna män gör saker tillsammans när Karln och PR-mannen baxade upp Fixarn på en av badanordningens uppblåsbara krokodiler. (Detta efter att spätthuggaren/raggarhajen vunnit kampen om vem som skulle vara överst) Trots hårt arbete och ett stadigt tag om både Fixarn och krokodilen lyckades inte tilltaget. Dessutom fick vi rapport om att Staketforskaren och hans lagkamrater spelat nakenfotboll mitt i natten...När alkoholen går in, går vettet ut eller: Vuxna män gör saker tillsammans.
Raggarhajen
Första halvan av dagen har fördrivits på ett mycket effektivt sätt, det har pysslats och donats, handlats och tvättats - i vanlig ordning. Andra halva dagen har bedrivits i sann playa del pool anda. - som det borde vara oftare. Sjuksystern med familj kom och njöt i soolen och poolen tillsammans med undertecknad, 3-åringen, krokodilen och raggarhajen. (Ja, Bönan var självklart också närvarande, sovandes i vagnen.) Sjuksystern tvekade länge innan hon stoppade ner hela sin lekamen i det 29° vattnet, men sen verkade hon trivas som fisken. Hon försökte till och med manövrera raggarhajen/spätthuggaren. Utan större framgång - men det ska noteras i protokollet att hon satt, om än bara i ca 10 hundradels sekunder, på odjuret.
Karln anslöt lite senare, med sig hade han en anka. Nu är det snart dags att öppna ett zoo för att kunna förvara alla dessa blötdjur. Ska nog skriva upp det på att-göra listan...punkt 345: öppna zoo för djur modell blöta....
Efter många timmars plaskande var det till slut dags att anse sig besegrade av hungersnöden i maggropen men det tog en stund innan hela sällskapet var uppe på torra land igen. Och hade inte sjuksystern med tvång och hot bogserat upp sin familj ur vattnet hade simhuden mellan tårna förmodligen blivit bestående.
Till sist är undertecknad helt övertygad om att någon illvilling springer omkring och injicerar vatten i hennes cykelsadel!
En karl i kilt
Middagsmålet har idag intagits i Farfars residens. Det hela var en mycket harmonisk och trevlig tillställning. Bönan började måltiden med att stoppa en av sina små söta händer rakt i en varm potatis vilket ledde till en mycket ledsen läpp. Nåja, det gick snabbt över och hon la igen sina två små blå för att ägna sig åt en tupplur. 3-åringen bestämde sig i samma stund som maten landade på tallriken att han skulle gå och vila (sviter efter gårdagens feber) sagt och gjort. När alla andra hade ätit färdigt återvände han, petade lite i maten och tyckte att det var dags för glass.
När födan var uppäten och porslinet undandukat hittade Karln en säckpipa (!?) och bestämde sig för att bjuda på en liten konsert. Efter en stunds dribblande för att få instrumentet på rätt köl öppnade han starkt med något som skulle föreställa "Amazing Grace". Det lät mest som tutandet av en ledsen elefant. Vi som var åhörare skrattade så vi höll på att trilla av altanmöblerna medan Karln blåste sig blå och förtvivlat försökte hålla fast säcken under armen. Han bestämde sig till sist för att det var fel på konstruktionen av detta speldon och gjorde en sista insats innan han ansåg sig besegrad av detta plockepinn till instrument (en säckpipa består av flertalet träpinnarna som har förmågan att spreta åt alla vädersträck). Sista låten lät fortfarande som klämd-elefant-snabel men någonstans mellan tutandet kunde man urskilja tonerna av "spanien". En kilt på Karln och vi hade haft en riktig skotsk-afton. Det är fascinerande att han kan få fram en melodi oavsett om han håller i en gitarr, lergök eller säckpipa. Undertecknad ska vara glad att hon kan stava till ovanstående instrument och att hon faktiskt, bortsett från säckpipan, vet vad som är upp och ner.Otäcka odjur
Badanordningen är klar och även ordentligt invigd. I torsdagskväll utrustade Karln och Peugeotmannen sig med skruvdragare och påbörjade arbetet med tralldäcket runt badanordningen, och hör och häpna, på söndag eftermiddag stod hela skapelsen klar. Självklart har det med undertecknads medverkan att göra, utan hennes närvaro och fantastiska förmåga att hantera en skruvdragare hade det aldrig blivit färdigt så snabbt (hrm...). Detta har resulterat i att situation Beirut faktiskt ser något bättre ut. Gropen i gräsmattan är här med helt borta, eller borta, det är gömt under ett tralldäck modell stort. Fiffigt va? Sen att vi nu äger nordens största altan, det är en helt annan historia.
Båda katterna har upptäckt poolen, fast på olika sätt. Katten, modell korthår, hon tycker det är helt fantastiskt att hon har fått en så stor vattenskål mitt på gården och dricker gladeligen sig otörstig. Att vattnet är klorerat och förmodligen mindre nyttigt för en liten kattmage är ingenting som hon bekymrar sig om. Egentligen inte undertecknad heller, för det är Karlns uppgift att tömma kattlådan. Katten, modell långhår, hon är mest ängslig. För i det stora vattenhålet bor det nämligen ett otäckt odjur (läs: 3-åringens uppblåsta krokodil). Katten brukar smyga sig fram till kanten men så fort det hemska djuret kommer flytande backar hon illa kvickt utan att släppa varelsen med blicken, i händelse av ett anfall.
Igår gick det åska för första gången den här säsongen. Det var en ny upplevelse för 3-åringen.
-Mamma, vad är det?
-Det är åskan
-Jaha, var då?
-Uppe i luften.
-Jaha...vad gör Oskar där?
Ja, vad gör Oskar där? Det är mycket man ska lära sig och upptäcka i våran herres hage.
Nu är det i alla fall sommarlov. Och sanna mina ord, det här kommer att bli en lååång sommar.
Mamma, var bor renarna?
Dagen började 04.19, pip, när Bönan slog upp sina blå och tyckte att det var dags att göra en bajsblöja modell ordentlig. Tydligen tyckte hon att det var helt onödigt att somna om, ja, hon slumrade en knappt märkbar stund mellan 05.15, pip, till 05.30, pip. Undertecknad gav upp 5 minuter innan väckarklockan skulle börja spela.
När Bönan och hennes mamma kommit hem och städat upp efter morgonbestyren (läs: diskat) föddes idén om att cykla till Mormor. Sagt och gjort, Mormor blev så glad att se undertecknad att hon genast stack en stålkratta i näven på henne och förpassade henne till den okrattade häcken.
Efter att 3-åringen hämtats från dagis och lunch intagits var det dags att cykla hem, genom skogen. Första biten av cykelvägen består av uppförsbacke. 3-åringen, väskor av olika slag, Bönan i babyskydd i cykelvagn kombinerat med mindre bra kondition resulterade i djupandning och koncentration för att få hela ekipaget upp för backen. Då tyckte 3-åringen det var dags för en konversation:
-Mamma, var bor renarna?
-I (pust) skogen.
- Var bor renarna?
- (flås) I (pust) sko (flås) gen.
-VAR bor renarna?
-(pust, flås) I (flås) sk (pust) og (pust) en säger (flås) jag ju (flås)
-Mamma, VAR bor renarna, var är deras hus?
-De (flås) bor (djupandning) ihelaskogendeharínga hus (stor pust och gigantiskt flås)
-Jag och Mormor ska leta renar efter middag...
-(pust) Fint! Åh så skönt, nedförsbacke! (torkar svetten)
Hemkomsten innebar medförde ingen vila. Det har varit allehanda aktiviteter utomhus, bland annat målning av mindre vita partier, har börjat med förrådet/lekstugan/lilla huset på gården. Ja, efter två dagars målande återstår inte så mycket och ljuset i tunneln börjar skymta. Det uppmuntrar Karln genom att sätta ett mycket prydligt lerigt handavtryck mitt på det nymålade räcket (djup djupandning).
Dessutom så har Karln grävt ner rör i marken. Situation Beirut har nu även ett stråk mitt över gräsmattan där det ser ut som om en mullvad har färdats. Håhåjaja! Beirut förblir Beirut.
Den som släpper ut katten - får tvätta katten!
Sängkläderna som skulle hängas ut på vädring låg på köksgolvet alldeles invid altandörren. Sista bäddmadrassen skulle precis lyftas upp när det kom flygande något hårigt som var indränkt i lera. Med en duns landade varelsen rakt på bäddmadrassen och efterlämnade en mycket stilig fläck bestående av sand, grus och lera. Färden fortsatte över köksgolvet där de leriga tassarna gled på klinkerplattorna och hela den lertäckta kroppen slog mot väggen. Den nytapetserade väggen. En fläck liknande den på bäddmadrassen fanns nu även på de vita tapeterna. Färden avslutades precis innan källartrappen tog vid och varelsen bars raka vägen till badkaret. Vet ni hur mycket lera det fastnar i en långhårig kattpäls?
Väl avduschad hamnade den nu blöta och ganska sura katten på toaletten i källaren. Golvvärmen bidrog förhoppningsvis till att påskynda torkningsprocessen.
Efter att valda delar av köksgolvet skurats, bäddmadrassen hamnat i tvättmaskinen och tapeten återfått sitt vita utseende (tur att tapeten gick att återställa, annars hade katten varit ett minne blott) bar färden av till Kusin-Vitamin. Ett trevligt sätt att fördriva tid på. Innan hemfärd föreslog Kusinen att Bönan skulle stanna hos henne, 3-åringen fick lätt panik i blicken, ställde sig vid babyskyddet och skyndade sig att säga: - Mamma, ta med henne hem!
Följaktligen lyder en ny regel i vårat hus; Den som släpper ut katten - får tvätta katten!
Undrar hur den frasen skulle se ut på en dörrskylt?!
-Cykla pappa, cykla!
3-åringen föreslog att färden till Luleå skulle ske med cykel och tyckte att hans mamma och pappa var ganska bekväma, ja rent ut av lata när de istället ville ta bilen. Väl framme i Luleå eller rättare sagt på den Stora Heden en bit utanför inhandlades en hink träolja. Karln och den tillfälliga 08:an oljade in altanen. 4 liter räckte till hela den gigantiska altanen, utom sista halvkvadratmetern. Typiskt!
Den tillfälliga 08:an fick tydliga instruktioner av 3-åringen om var toaletten var belägen och vad den användes till; "där kan man kissa hela danen!". Eftersom det framgick tydligt att 3-åringen var helt införstådd med vad som skulle ske på toaletten var det ett mysterium när det en stund senare hamnade en hel pöl med kiss på köksgolvet. 3-åringen skrattade glatt, mamma suckade djupt och pappa räknade till tio. Många gånger. Bönan tog det hela ganska lugnt, hon förärade resten av familjen med att vara vaken ca 60 minuter under hela dagen.
-Inte cykla där pappa målat altanen!
