Tala är silver...

Har ni någon gång börjat prata, själv hört att det inte låter riktigt bra och i stället för att stanna där, fortsatt och avslutat det hela på ett ganska uselt sätt? 

Mmm, undertecknad också.



By The Way...




...a rockband!



Gammal är äldst.

Som de flesta vet så hade undertecknad en riktigt ålderskris förra sommaren, den var så pass allvarlig att hon fortfarande lider av sviterna från den.  Det är ju i alla fall för väl att undertecknad aldrig blev äldre än tjugofem...

Nå, i dag på bastulaven drabbades undertecknad av ett återfall då hon konstaterade att hon lider av förfall och fått massor av ålderstecken. Inom loppet av fem minuter kände hon sig äldre än någonsin.  

Efter detta har undertecknad bestämt att belysningen (den kala glödlampan) i bastun omgående måste bytas ut mot en mer dämpad variant och hon håller som bäst på att upprätta en åtgärdsplan för att hejda förfallets framfart. Tur att TV3 visar riktiga kvalitetsserier såsom "Svenska New York fruar", där bjuds det på många bra tips hur det yttre förfallet på bästa (?) sätt döljs.  Att undertecknad aldrig tänkt på att parfymera benen...!?



 


Zleeping beauty?!

Det här nattjobbandet (ja, vilket påhitt...) gör att undertecknad känner sig socialt isolerad. Hon är nu inne på sin tredje och sista natt  för den här gången (tack och lov) och känner sig fullkomligt avskärmad från allt vad vänner och bekanta heter. Familjen - de har hon väl ändå hunnit skymta någon enstaka timme de senaste dygnen men inte tillräckligt för att tillgodose hennes stora behov av socialt umgänge.  Och familjen har gjort så mycket trevligt hela helgen och vad har undertecknad gjort? Legat i en säng och snurrat, försökt tvinga sig själv till några timmar sammanhängande sömn. Föga lyckat. Undertecknad som brukar kunna somna sittande, stående, ja praktiskt taget balanserande på ett ben har inte kunnat sova. Icket. Nej. Niet. Nada. Undertecknad är lur på att den där Murphy har ett finger med i spelet.

Nå, nu är det dryga 6 timmar tills undertecknads pass är slut. Då ska det socialiseras! Punkt och slut!

Hon ska bara (försöka) sova några timmar först...


Är det inte den ena så är det den andra...


Som ni alla kan se har 5-åringen armen i bandage, under bandaget döljer det sig ett gips. Under gipset döljer det sig en arm, i armen döljer det sig en bruten armbåge. Japp. Så sant som det var sagt. 5-åringen har ramlat från en klätterställning och brutit armbågen.
Som tur i oturen var undertecknad på förskolan och hjälpte Mamma Mu att servera barnen mellanmål när detta hände så hon kunde efter en snabb okulärbesiktning och en lätt palpation av armbågen snabbt konstatera att detta förmodligen var trasigt och därmed behövde påtittas av en läkare. Nå, det hela gick i ganska rask takt, vårdcentralen tog 10 min, kort väntan på röntgen, ner till akuten, kort väntan, gipsning och hemfärd, tre timmar ganska precis tog hela kalaset (ibland imponerar sjukvården även på undertecknad). 

Nu sitter han i soffan, armen mot en kudde, käkar godis, dricker läsk och ser film - han tycker att det hela (trots allt) slutade ganska bra. 



Söta ungar!


Trots ruskigt dålig bildkvalité så är de söta som få! 




Svarta svanar & vita bollar

En gång berättade en vis kvinna för undertecknad att livet inte är svart. Eller vitt. Det är grått. Och i ärlighetens namn ganska tråkigt. Undertecknad tyckte att det lät riktigt ruskigt - livet är tråkigt. Hur tråkigt låter inte det?
Det är nu ganska precis cirka ett år sedan undertecknad fick den här tråkiga informationen, sedan dess har hon beaktat den och allt eftersom månaderna har gått har undertecknad förstått innebörden av detta. 

Livet är grått. Det är inte svart. Det är inte vitt. Det är inte rätt. Det är inte fel. Det är inte enkelt. Det är grått, det är svårt och faktiskt riktigt underbart. I allt det där gråa, tråkiga och svåra finns det massor med förbluffande, hänförande, rent prilliga och galet bra saker. Överallt och hela tiden dyker det upp enastående upplevelser, människor & tillfällen - bara man tar sig tid att urskilja dem i allt det där gråa som finns runt omkring likt en dammig kuliss.

Prova själva får ni se (det är inte lätt och inte svårt, det kräver bara lite träning)! Undertecknad hittar massor av upplyftande detaljer varenda dag och detta har medför att hennes gråa alldagliga liv har fått en präktig guldkant.






Tomato? Tomato!

Undertecknad har följt 5-åringen i säng, läst saga och stoppat om honom ordentligt. Precis när hon ska gå ut ur rummet säger han:

-Mamma, kan du snälla ge mig mustasch?

Undertecknad som inser svårigheterna med att ge sin 5-åriga son skäggväxt innan han somnar måste fundera en liten stund innan hon kan svara: 

-Ja, självklart kan jag ge dig massage.



Rhodos 29/8-5/9

Hela familjen är åter i det underbara Norrbotten efter en vecka i medelhavet. Resan har varit fantastiskt skön. Sol och bad, onödigt god mat och trevligt sällskap i en hel vecka - det är faktiskt riktigt skönt att leva då. 
Hotellet var bra, ordentlig frukostbuffé, fräscha rum, bra läge vid havet och fint poolområde. Allt man kan begära.




5-åringen & Luvan badade hela dagarna. Mest i poolen...



...men även i havet.
5-åringen, han var då mest under vattnet. Ständigt en snorkel i munnen
och ett cyklop över ögonen
Inte så konstigt att han är svart om ryggen och så där lagom solbrun på magen.
Men han har lärt sig simma, det har han. Även med huvudet ovanför vattenytan.


Även Karln utnyttjade hotellets utbud av aktiviteter




Som sagt mycket trevligt sällskap!

Dagen innan hemfärd åkte hela sällskapet båt till östkusten för att dyka. Japp, ytterligare en sak på "100 saker att göra innan man dör" listan är avbockad. Vilken grej! Vilken upplevelse!  Och faktiskt lite knepigt. Men det ska göras om - det är då helt säkert!
Hela utflykten var jättetrevlig, de vuxna (läs: de mindre barnsliga) dök (jaaa, med tub och allt). Barnen snorklade och Luvan badade. 5-åringen stoltserade med sina nyvunna simkunskaper och lämnade puffarna på land innan han hoppade ner i det 30° havsvattnet. 


Jättetråkigt. Verkligen...

Plattformen som dykningen utgick ifrån
Det var turkost, alldeles klart vatten. Jättetråkigt. Verkligen. Inte!



Men trots att det finns underbara platser på våran jord så håller undertecknad fast vid att: Borta bra men hemma bäst!




RSS 2.0