En natt i paradiset...

22.00 Undertecknad anser sig besegrad för dagen och beger sig mot sängen.  
22.16 Undertecknad har ont i rygg och nacke, kan inte hitta någon bekväm ställning att sova i.
23.00 Karln sover, dock inte undertecknad eller Bönan.
23.02-23.06 Kamp om nappens vara eller icke vara i Bönans mun pågår.
00.00 Undertecknad har fortfarande inte somnat. Karln sover.
00.30 Undertecknad fryser rejält, undrar om sängen har förflyttats till Antarktis. Har även ont i rygg, nacke, knän, armar, fötter, ja varenda led och muskel i hela kroppen. Karln sover gott.
00.14 Undertecknad har kurat ihop sig likt en boll och har precis slumrat till.
01.15 3-åringen vaknar och försöker påkalla Karlns uppmärksamhet, utan större framgång. Undertecknad är dock klarvaken (igen), knuffar till Karln som rumlar ur sängen, slår mot dörrposten, snubblar över mattkanten i hallen...
01.16 Hela familjen är samlad i sängen, fördelningen är aningen ojämn - tre stycken på ena sidan och Karln på den andra.
01.17 3-åringen ligger och sparkar undertecknad i (den redan riktigt ömma) ryggen, verkligen jätteskönt...
01.18 Bönan får flytta till sin egen säng.
01.19 Bönan är vaken.
01.20 Bönan plockar ut nappen, undertecknad stoppar in den, Bönan plockar ut den, undertecknad stoppar in den...
01.22 Bönan har äntligen somnat om. Karln sover fortfarande gott.
01.23 Undertecknad försöker lägga sig bekvämt, trots febersmärtor i exakt hela kroppen och känslan av att snart frysa ihjäl.
01.30 Undertecknad inser att det faktiskt krävs lite paracetamol för att för huvudtaget kunna ligga kvar i sängen. Hasar sig ner mot medicinskåpet, som är beläget två trappor ner....
01.34  Tillbaka i sängen. Lägger huvudet på kudden...
01.35 Bönan är vaken. Undertecknad försöker ignorera henne.
01.40 Bönan är fortfarande vaken, räknar spjälor i sin säng.
01.42 Bönan krafsar på tapeterna.
01.43 Undertecknad försöker bädda om Bönan.
01.44 Bönan är vaken. Karln sover.
02.00 Bönan sover (!). Undertecknad fryser som en hund, försöker väcka Karln för att få tag i en filt

- Karln?
-Mmm...
-Kan du jättesnälla hämta en filt eller överkastet, jag fryser så?
-Vaddå?
-Kan du hämta en filt eller överkastet i garderoben, jag fryser.
Karln sätter sig käpprak i sängen.
-Vem då?
-Filt eller överkast, jag fryser!
-Hur då?
-Överkastet i garderoben, jag fryser!
Karln trillar ur sängen, fumlar med garderobsdörren, hittar överkastet
-Var är du då?
02.03 Bönan är vaken.
02.04 3-åringen lägger sig ovanpå undertecknad.
02.05 Bönan sjunger
02.06 Karln sover
02.07 Bönan trycker
02.15 Undertecknad som vid det här laget kan likställas med en medvetslös byter blöja på bönan.
03.00-03.50 Bönan plockar ut nappen, sjunger, krafsar, räknar spjälor, vänder och vrider. Undertecknad gör sitt bästa för att låstas som att det regnar samtidigt som hon försöker få någon form av värme. Karln sover.
03.55 Undertecknad får ett bryt. Karln frågar om han ska vara hemma under morgondagen.
05.00 Karln vaknar och meddelar att han nu skriver ett SMS till PR-mannen. Undertecknad noterar informationen.
07.00 Bönan vaknar. Undertecknad väcker Karln.
08.15 Undertecknad vaknar och upptäcker att 3-åringen fortfarande ligger i sängen. Vrålar något om dagistider och frukost varpå Karln raskt snubblar upp för trappan.
08.16 Undertecknad brer ut sig i sängen. Äntligen ska hon....
08.17 Kattf*n modell långhår krafsar i garderoben.
08.18 Undertecknad avlägger ramsor och löften om Karlar, barn och djur samtidigt som hon kryper ur sängen för att släppa ut odjuret.
08.20 Undertecknad faller i dvala.
 

Punktinsats utförd!

Nu är det riktigt nära. Snart är det verkligen klart. På riktigt. Köket alltså. Igår kväll gjordes ett ryck och det sista hörnet färdigställdes. Visserligen var det med livet som insats, men nu är det klart. Hörnet alltså.
   Undertecknad tog fram tapeter och lim och tänkte vara en händig hantverkare och slutföra det arbete hon påbörjat kvällen innan men när Karln hade iakttagit (läs: stirrat på) undertecknads förehavande nog länge och kommit med nog många "tips och råd" överlämnades limpensel och tapetstump till Karln. Han fick dessutom banka fast den sista biten taklist. Visserligen försökte han påstå att det inte fanns nog mycket taklist, men den gubben gick inte!    
   Karln arbetade och slet, ackompanjerad av Bönan som höll serenad och 3-åringen som lekte hund, mitt bland lim-burks-lock och slipdamm. Han slog hammaren överallt förutom på spiken. Till slut fick han in en riktig fullträff - på tummen! Blodet sprutade och Karln skrek. Precis  när den värsta chocken lagt sig och Karln andats djupt (jaaa, undertecknad har hört det där med kvinnor och föda barn, bla bla bla) klämde han handflatan i girsågen...
   Hur som haver är det klart. Hörnet och taket alltså. Nu kvarstår endast tre stycken lister sen är det helt klart. Köket alltså.


Spegel, spegel...

Bönan har hittat en ny kompis, en alldeles egen kompis. En bebis som är precis lika gammal som Bönan, som skrattar när Bönan skrattar, som drar Bönans mamma i håret precis när Bönan gör det och det bästa av allt, alltid är där precis när Bönan vill umgås. Det enda som är lite besvärligt är att Bönan inte når sin nya kompis, hon skulle så gärna vilja ta tag i den söta bebisen och smaka om den är lika mjuk som hon själv, men varje gång hon ska ta tag i den lilla handen så...finns det ingenting där - förutom en vägg. Nå, Bönan lägger inte ner någon större energi på att ta reda på varför det är så - Bebisen skrattar ju precis lika glatt som hon själv gör!


Så här glad blir både Bönan och Bebisen - samtidigt!
Den gladaste Bönan i världen!

Den kvittrande Darth Vader

Klockan 03.05 natten mot idag vaknade undertecknad av att Darth Vader låg bredvid henne i sängen. Det kan för alla utomstående verka riktigt obehagligt men undertecknad börjar bli van vid det mesta. Förutom ett mycket aktivt vifttande med alla kroppsdelar som bara gick att vifta med så hördes ett väsande kvitter. Undertecknad bad några korta snabba böner om att John Blund skulle återkomma så både Darth Vader och undertecknad kunde sova vidare. Men icke! Darth Vader var vaken. Så även undertecknad. Det var bara att förtränga den tidiga timmen och ställa upp på denna sammankomst. Efter en mindre evighet somnade äntligen Darth Vader om och sov, trots väckarklockan, trots 3-åringens högljudda samtal i fotändan med de båda katterna. Vaknade igen lagom till att det var dags att åka till förskolan dvs när pyjmasen togs av. Det är märkligt.
   Ja, nu var det ju inte Darth Vader som låg i undertecknads säng på riktigt utan Bönan som har upptäckt sin egen röst. Den fungerar väl nattetid. Och dagtid. Och all annan tid. Eller väl och väl, Bönan är förkyld och hes, därav det väsande kvittrandet. 
 
Nåja, hon är söt som socker trots att hon låter som Darth Vader!


Morgonstund har guld....

På söndagsmorgonen när en mycket trött undertecknad kom ner från övervåningen möttes hon av en trevlig present, avlämnad av katten modell korthår, på hallmattan. Efter ett trött konstaterande att det var en mycket prydlig repris av kattens frukost blandat med en hel del hår rundade hon hallmattan och låtsades att hon aldrig sett kattspyan i fråga, som bekant så finns inte det som inte syns. Färden mot köket och frukosten skulle ha löpt smärtfritt om inte kattskrället modell korthår hade avlämnad ytterligare en pöl av obestämt maginnehåll på golvet. Undertecknad suckade, vände på klacken och begav sig till toaletten istället. Medan toalettbestyren avklarades hade 3-åringen kommit ner från övervångingen och gjort samma upptäckt som hans mamma hade gjort en stund tidigare. Istället för att trött konstatera hade 3-åringen hunnit bli uppjagad av detta svineri så tidigt på dygnet. 
-Mamma, vad är det DÄR?! *pekar med hela armen på kattspyan*
-*suckar* Alice har kräkts...
-Mamma, det där är BAJS! 
-Nää...det är...
-Å vad är det DÄR? *pekar på pölen av obestämt maginnehåll*
-Alice har kräkts där också *suck*.
-Mamma, toaletten är där nere och ska de kräxa får de göra det i en hink!!!
sa 3-åringen och begav sig mot barnkanalen.


RSS 2.0