kloksmart

I fredags förvandlades det vardagliga rosa huset till ett bageri, det massproducerades rabarberpaj och kladdkaka - modell lyxig. Sedan kom folkmassorna, drog igenom huset, passerade fikabordet för att innan avfärd blötlägga sig en stund i badanordningen.

På kvällen lämnades 3-åringen och Bönan hemma tillsammans med Jägaren och Dileva. Undertecknad och Karln for iväg för att titta på den långhårige pianospelare som bjöd på underhållning. Förutom att lyssna på musiken, njuuuta av musikalkillen och titta på scenshowen betraktades de övriga besökarna. Alla olika varianter var representerade, från spädbarn till de med ena foten i graven. Majoriteten var medelålders och majoriteten hade en eller annan alkoholhaltig dryck innanför västen. Var man som undertecknad placerad på läktaren hade man god uppsikt över all aktivitet som skedde nere på plan. 
   Ett litet axplock av vad som iakttogs: En man i rutig skjorta, som var aningen rund under fötterna, gick likt ett gummiband för att undvika att falla framlänges alternativt baklänges. En grupp fyllskallar som försökte bjuda varandra på cigaretter men mest lyckades slicka varandra i öronen. En man i ljusblå tröja som förmodligen tyckte i sitt något onyktra tillstånd att underhållningen på scen inte var tillräcklig och trodde att hans egen närvaro på scen skulle förgylla kvällen för resterande besökare. Ett något udda par som under hela tillställningen gick runt, runt, runt, hånglade lite här, hånglade lite där. En dam som hade den goda smaken att försöka ta genvägen över staketet för att komma ner på plan. Genvägen förvandlades snabbt till en omväg via sjukhuset eftersom hon fick åka plåstertaxi pga blodbad och medvetslöshet och förmodligen ett redigt hål i huvudet. Som sagt, västen var välfylld på många.

Lagom till spöktimmen låg undertecknad i sängen, lyssnade på de sista tonerna av musik samt Bönans mumsande. Kvällen hade varit oväntat lättsam och smidig. Siktet var inställt på skyttetrafik mellan arenan och hungrig barnamage men icke. Bönan hade sovit större delen av kvällen (ofattbart) utom någon liten stund då Jägaren som är en van barnafader stuffat runt med henne och sjungit snälla barnvisor. Undertecknad förväntade sig åtminstone en skrikande Böna vid hemkomsten men fann endast en mycket nöjd (och stolt) man med en tyst bebis i famnen. Dileva, ja, hon och katten halvlåg i hög i ena soffhörnet...

Frågeställningen för kvällen blev: Varför går alltid berusade gubbar och känner på gylfen/drar i linningen på sina byxor?