Ambivalens

Åsnan stod där mellan höbalarna, skulle han välja Arbetspsykologi 7.5 p eller Projekt som arbetsform 7.5 p...

Dagen inleddes med en hård kamp (den pågick säkert minst 20 minuter) om vad undertecknad skulle ta sig till med sitt liv. (Hon läser som bekant några kurser på universitetet, både som tidsfördriv i sin mammaledighet samt i hopp om att bli kloksmart). Efter att ha läst studiehandledningen inför den kommande kursen var undertecknad helt överens med sig själv och bestämde sig på stående fot för att inte läsa någonting så tråkigt. Dessa studier sker ju trots allt för skojs skull. När beslutet var taget skymtande undertecknad tristessträsket i horisonten och letade genast fram alla andra kursalternativ. Utan större resultat, inget tilltalade undertecknad. Tack och lov kom Sjuksköterskan in i bilden och räddade dagen, utan henne hade denna kamp förmodligen pågått än i denna stund. Undertecknad fick tydliga order och utförde dem på samma stående fot. Sen andades hon ut, tristessträsket är utom synhåll! 

 Efter lunch gick Ike, Bönan och undertecknad på promenad. Kosmos var i farten och visade vägen till en gammal dam som i sin promenad på väg till mataffären drabbades av plötslig sjukdomskänsla. Nosen var blek och läpparna blå samt kroppen höll på att tippa framåt. Efter att ha utfört dagens goda insats och sett till att damen fått hjälp fortsatte färden mot det rosa huset - och kaffet! 
 
Rallykillen tittade in precis när kaffet dukades fram och han gjorde undertecknad både glad och stolt - vilken kille! 

När 3-åringen var hämtad från förskolan och hela hans klädhög skulle baxas in i hallen passade katten modell-långhår på att smita ut genom dörren. 3-åringens halsduk såg friheten och passade på att hoppa upp på kattens rygg. Katten modell-långhår brydde sig inte (läs: märkte inte) att hon var tygbeklädd utan fortsatte ut mot gatan. Undertecknad ropade: -STOPP! och susade efter. Färden gick två varv runt v-suttinen, en snabbis till baksidan, tillbaka till uppfarten och mot poolen. Katten hade försprång och försvann in under pooldäcket tillsammans med halsduken...jaha. 

Undertecknad saknade en ingrediens till middagsmaten och ringde därför upp Karln för att be honom införskaffa denna. När Karln lyfte på luren var undertecknad tvungen att fråga var han befann sig eftersom det hördes ett mycket konstigt smällande i bakgrunden.
-I bilen. Fönsterrutan på förarsidan exploderade när vi körde i hundratie, det är glas överallt, vi har klämt fast en matta i dörren. Det är den som smäller.
- Aha...

Hela denna långa dagen avslutades med ett helt ordinärt bastubad hos Mormor & Morfar.

...han beslutade sig för Diabetes 15 p.

Kommentarer
Postat av: Staketforskaren

Hahahaha!! (j-vligt roliga inlägg från mig, visst visst??)

2008-11-06 @ 21:29:09
Postat av: Fröken Fiber/Blixt Gordon?

Som jag sa, an (un)ordinary day!

2008-11-06 @ 21:30:24
Postat av: Teknikern

Exploderande ruta? Inte var det väl ny-volvon? Haha, ja, vissa dagar va...

2008-11-07 @ 10:29:00
Postat av: Rabiata tanten

HA HA HAAAAAA :-D Och du tycker att JAG lever ett knasigt liv :-D

2008-11-07 @ 15:08:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0