Den kvittrande Darth Vader
Klockan 03.05 natten mot idag vaknade undertecknad av att Darth Vader låg bredvid henne i sängen. Det kan för alla utomstående verka riktigt obehagligt men undertecknad börjar bli van vid det mesta. Förutom ett mycket aktivt vifttande med alla kroppsdelar som bara gick att vifta med så hördes ett väsande kvitter. Undertecknad bad några korta snabba böner om att John Blund skulle återkomma så både Darth Vader och undertecknad kunde sova vidare. Men icke! Darth Vader var vaken. Så även undertecknad. Det var bara att förtränga den tidiga timmen och ställa upp på denna sammankomst. Efter en mindre evighet somnade äntligen Darth Vader om och sov, trots väckarklockan, trots 3-åringens högljudda samtal i fotändan med de båda katterna. Vaknade igen lagom till att det var dags att åka till förskolan dvs när pyjmasen togs av. Det är märkligt.
Ja, nu var det ju inte Darth Vader som låg i undertecknads säng på riktigt utan Bönan som har upptäckt sin egen röst. Den fungerar väl nattetid. Och dagtid. Och all annan tid. Eller väl och väl, Bönan är förkyld och hes, därav det väsande kvittrandet.
Nåja, hon är söt som socker trots att hon låter som Darth Vader!
Hej! Jag blir så glad när jag får läsa dina vardagsberättelser. Det händer alltid nåt roligt i en småbarnsfamilj. Fast jag har försökt föreställa mig hur lilla bönan lyckades förflytta sig till din säng. Har du en transportanläggning mellan sängarna? Här är det långsammare än nåt annat, inget spännande. Men det är väl så i min ålder. Kramar till er alla
