kloksmart

Det är så konstigt. I helgen har undertecknad, Karln, 4-åringen, Morris, Herr Kontant & Mejto varit i skidbacken, ja, just det är ju inte så konstigt. Men det är konstigt att undertecknad har träningsvärk - i axlarna!  Undertecknad var fullt övertygad om att brädbitarna satt på fötterna och att det var musklerna i benen som fick anstränga sig. Men tydligen har undertecknad fattat det här helt fel.
    Visserligen kändes undertecknads ben inte riktigt helt vakna innan första åket men samtliga deltagare bekräftade att benen var på rätt plats, i alla fall vid en okulärbesiktning. Så upp på berget bar det utan problem. Väl uppe på berget och hela första åket ner hade undertecknad kraftiga diskussioner med hennes högra fot eftersom den inte riktigt var samarbetsvillig. Nåja, efter att ha spänt om pjäxan tre gånger och övervägt amputation fyra gånger så kom tillslut undertecknad överens med alla sina kroppsdelar och utförsåkningen kunde ske utan större problem. Morris, Herr Kontant och Mejto lurade till och med undertecknad att åka i den svårare backen - och hör och häpna, ambulans behövde inte tillkallas. Ni ska ha i åtanke att undertecknad fortfarande är en nybörjare av stora mått, hon har åkt slalom knappt tio gånger under hela sin livstid. Men ni ska också tro att hon är mäkta stolt när hon kan hantera brädbitarna utan att ramla. Varken snöpuffarna eller Mejto i liften kan få henne på fall. Hon kan till och med (!) svänga.

    Karln han bedriver skidskola med 4-åringen och även han gör framsteg (4-åringen alltså, inte Karln) i helgen har de avancerat från barnbacken till mitten av stora backen. Snart (läs: tids nog) kommer nog hela familjen att susa fram som vinden.